Idag sker det allt fler investeringar i olika tekniska lösningar som skall hjälpa företagen att skydda sin verksamhet mot illasinnade personer.
Att säkerställa att det finns ett tillräckligt gott skydd för alla våra viktiga stödsystem är absolut nödvändighet, men hur hanterar vi den fysiska miljön?
I dagligvaruhandeln har många handlare och kedjor investerat i självutchecknings kassor för att både effektivisera möjligheten för kunderna att snabbt och enkelt betala sitt köp, men likväl även för att slippa att bemanna flera traditionella kassor. Andra sätter kanske upp larmbågar tillsammans med ökad kameraövervakning.
Branschen vittnar om att stjäls alltmer och inte bara sedan inflationen tog sitt grepp kring prisbilden. Detta har gjort att det krävs mer personal för att övervaka ett flertal nya områden i stället för att arbeta med kunderna.
”SVT Nyheter Småland har tagit fram siffror som visar att antalet anmälda stöder ökat i slutet av 2022, både i Kalmar och Kronobergs län. Samtidigt visar svensk handels rapport, som släpptes den 11 januari i år, att bara hälften av stölderna polisanmäls”.
– Varannan handlare anmäler inte till polisen lägre. De tycker inte att det är lönt då det inte kommer att hända något. Det blir ingen utredning eller fällande domar, säger Nina Jelver, svensk handel”.
Men vart går gränsen? Om vi skall gå in i butiker med massor av olika former av säkerhetssystem vilken signal skickar butiken ut då? Stärker den signalen varumärket eller skadar det på sikt?
Det finns inte en enkel lösning på detta men om vi bygger butiker som förmedlar känslan av ett fängelse så kanske de inte känns speciellt välkommande för besökande kunder.
Vi pratade med en av våra största kedjor omkring detta och de berättade att de inte hade upplevt problem. De hade inte investerats i ytterligare säkerhetsutrustning i sina butiker eller noterat ett ökat svinn.
Deras lösning har hittills varit att satsa på människorna och medarbetarna i butikerna. Genom att inte skära i personaltimmarna utan faktiskt öka dem så har de lyckats få en högre närvaro kundmötet, ökad rörelse och synlighet på golvet, mer proaktivitetet vilket lett till att de förutom lyckas behålla sin tidigare nivå av svinn, ökat i ”offered help”, högre snittkvitto och fler antal varar per kvitto.
Det är en direkt i motsats till att skapa mer taggtråd, eller fler kameror som dessutom gett positiv effekt i flera led. Kundnöjdheten har i och med detta även ökat, varumärket har stärkts så vi skulle säga att det är en Win – Win situation som syns ner på sista raden.
Detta är självfallet inte rätt lösning för alla. Men tänk om vi satsar på flera medarbetare, proaktivitet och kan få samma utfall som kedjan vi pratade med. Flera andra företagare som vi diskuterat detta med stämmer in att det är absolut en möjlighet som allt för få Retail kedjor överväger men borde fundera över.
Att investera i tekniska lösningar är sällan billigt. Grund investering för hårdvara. Licenser och system för att driva runt funktionaliteten och därtill någon eller flera som skall ansvara, övervaka eller säkerställa att tekniken fungerar lokalt.
Är kanske proaktivitet trots allt det bästa försvaret för att förbygga stölder till att åtgärda tapp på snittkvittot och antal sålda produkter per kund?
Vad tror ni?
#Stigfram #roi #ledarskap #obm #ex #cx #kunskapochengagemangsomlönarsig